För skojs skull - Svett är det nya svarta

Löpning som terapi
Hela lägenheten luktar rök, trappuppgången är värst. Hela jag luktar också rök, röklukten hängde över mig hela dagen på jobbet i går. Jag försöker smälta det som hände, ältar med Linnea och ringer mamma och Torkel gång på gång för att prata. Det är märkligt hur ingenting hände - ingen är skadad, huset står kvar - och allt känns så fundamentalt annorlunda. 
 
Det var meningen att jag skulle köra cykel i går men det är för mycket rök kvar i huset och att träna inomhus är inte att tänka på. Det fick bli två löpdagar i rad istället, kanske inte det bästa för min rygg men helt nödvändigt för mitt psyke. Jag kom inte ut förrän vid tio-tiden i går kväll men det var först då jag kände att tankarna kunde börja löpa fritt igen. Det finns inget som är så bra som löpning när det gäller att processa svåra saker.
 
Tjejen i källaren har flyttat hem till sina föräldrar tills vidare men hyresvärden har sagt att hon tänker komma förbi och tacka mig för att jag räddade hennes liv. Jag vill inte prata med henne alls. Hon är säkert ännu mer traumatiserad än vad jag är och det sista hon behöver är att bli utskälld av mig. Men jag kan inte komma på något snällt eller konstruktivt att säga. 
 
Runt runt springer jag på löpbanan och runt runt snurrar mina tankar. 
 
Hade hon glömt ett ljus som tänt på en gardin hade det varit ok, det är sånt som kan hända vem som helst. Men hon stängde av brandlarmet och tog så mycket sömntabletter att hon sov igenom allting. Sen flyttar hon hem till mamma för att slippa röklukten och jag och Linnea blir kvar i ett hus som osar bränd plast och kemikalier. 
 
Jag borde vara glad att alla överlevde - och det kommer säkert efter ett tag - men just nu är jag bara arg. 
 
Jag tvättade håret efter löpturen för att få bort en del av lukten men handduken jag använde efteråt luktar också rök. 
 
Det här är utsikten från vår terrass just nu. Vilken typ av sömntabletter gör att man kan sova fast maddrassen brinner?
 
Det känns som om jag kommer att behöva springa en hel del till.
 
 
#1 - Charlotta Sofia springer o trimmar

Men herregud! Förstår att du känner dej chockad. Tur att det gick bra <3
Jag har tänkt på det där ibland, att hur noga en själv är med att släcka ljus, kolla spisen o.s.v så kan en inte göra så mycket åt andras slarv när en bor i lägenhet. Det är lite läskigt.
Stor kram!

#2 - mari

Men nej, så otäckt. Otroligt skönt att alla klarade sig men så nedrans dumt att stänga av brandlarmet och än mer farligt att peta i sig massa sömntabletter. Hade ju kunnat kostat er livet. Fy. Kramar till er.

#3 - Linda

Fy helvete. Vad är man för typ av människa om man röker (bara det borde berättiga till dödsstraff) inomhus, stänger av brandlarmet och "behöver" så starka sömntabletter? Inte många rätt där.