För skojs skull - Svett är det nya svarta

Vattenlöpning med sprintintervaller
Vill ni ha vackra bilder på snötäckta granar och läsa om traillöpning i vintertid får ni bege er av till en annan blogg för här fortsätter temat "vattenlöpning". Vattenlöpning är inte speciellt fotogeniskt ens i bästa fall och inomhus är det en estetisk katastrof.
  
Vattenlöpning blir lätt mellanmjölksträning och det är svårt att hålla tempot uppe. Hur mycket man än sprattlar så går det väldigt långsamt och i alla fall jag glömmer väldigt snabbt att det är meningen att det skall vara jobbigt. 
 
Men inte nu längre, för nu har jag upptäckt att det går att köra vattenlöpning utan flytbälte. Sjukt jobbigt. Upplägget idag var först 10 minuter uppvärmning med bältet i trivselfart och sedan 10 x 33 meter sprint (belgisk pool), med 60 sekunders vila. Med lite nedvarvning blir passet en timme långt. 
 
Kombinerat med ett simpass kändes det så här efteråt: 
 
 
Klorblekt och trött. Och som sagt, inte speciellt fotogeniskt.
#1 - Träningsblogga - Ida

Vattenlöpning har jag aldrig provat på, låter onekligen intressant!

Svar: Det är kanske inte veckans roligaste pass men det är ett riktigt bra alternativ när man vill få in löpträning utan att belasta leder och senor och annat. För min del är det ryggen som spökar men tack vare vattenlöpningen kan jag behålla löpformen genom svackorna. Det brukar gå att hyra flytbälten på simhallarna för en billig peng.
Kari

#2 - Löparlisa

Heja!! Ja det går faktiskt att göra vattenlöpning skiiiitjobbigt. Och svettigt. Kör hårt:)

Svar: Mmm, 30 grader i luften och 90% luftfuktighet i kombination med latex-mössa är inte optimalt...
Kari