För skojs skull - Svett är det nya svarta

Dag 3: uppförsbacken från helvetet och ett stup
Den sista dagen börjar med en uppförsbacke från helvetet.
 
700 meter rakt upp skall vi,  direkt efter frukost. Det är eventuellt det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv.
 
 
Det känns som om berget hörde mig säga att jag var bra på uppförsbackar dagen innan och nu hånskrattar åt mig när jag stönar och stånkar och svär. 
 
 
Att springa är otänkbart - faktum är att jag klättrar,  kryper och drar mig upp med fingernaglar och pannben snarare än går.
 
Det är dessutom dimmigt och jag ser varken toppen eller utsikten.
 
 
Väl uppe plockar vi två kontroller på två toppar innan det är dags för nästa utmaning: what goes up must come down.
 
Vårt vägval tar oss nedför en sluttning som liknar ett stup mer än något annat. Om jag är dålig på uppförsbackar är jag en katastrof utför. 
 
 
 Droppfoten har gett mig riktigt dålig balans i vänster ben och ryggen tar mycket stryk i nedförsbackar. Torkel å andra sidan är 80% homo sapiens och 20% bergsget och han kastar sig utför stupet med dödsförakt.
 
Kvar står jag och tittar ner.  Branten är kanske 500 lång med ett dropp på 300 höjdmeter. Den är täckt av våt mossa och gräs och uppenbarligen hal som såpa.
 
 
Jag ser bara ett alternativ och börjar hasa på rumpan,  genom lera, mossa och lammbajs. Det är som att åka pulka ungefär.
 
Det är klart min snabbaste nedfärd någonsin - jag kanar till och med förbi en annan vandrare även om Torkel hinner fika innan jag kommer ned.
 
 
Efter det är det bara ett par kilometers löpning kvar till den allra sista kontrollen och den allra sista fikan.
 
 
 
När vi kommer i mål har jag sprungit 83 kilometer och tagit mer än 3800 höjdmeter på tre dagar. Skitlångt helt enkelt.  
 
 
Otroligt vad man klarar av om verkligen försöker. Undrar hur mycket? 
#1 - Charlotta Sofia springer o trimmar

Alltså, vilken grej! Du är så jäkla tuff och inspirerande så jag vet inte vad.

#2 - Mia

Du är fan en av de coolaste människorna jag vet. Bara tutar och kör. Idolstatus!

#3 - Linda

Vilket äventyr! Bortsett från vädret, tältet och terrängen så lät det ju riktigt skoj.

#4 - nan

Skönt att ni är i mål ! Att England har fjäll visste jag inte. Bra jobbat ! Nu får ni njuta och återhämta er med lite five o`clock tea med doubble cream och scones.
mammakram

Svar: De till och med kallar dem för fjäll: "fell"! Ordet för fjällsjö är "tarn", alltså tjärn.
Kari

#5 - mari

Men alltså, vilket äventyr! Shit... imponerande...

#6 - Märta

Fasen vad bra jobbat!

Den här strapatsen har utan tvekan hamnat på min vill göra-lista, trots regn och dödsbackar.

Svar: Jag vill tillbaka.
Kari