För skojs skull - Svett är det nya svarta

Inte så jobbigt
Efter en ganska intensiv period på jobbet (möten - möten hela tiden) verkar det äntligen ha vänt. Idag har jag nämligen jobbat hemifrån för första gången sedan i juni.
Det finns ca tusen skäl till att jag älskar att jobba hemifrån och ett av dem är att det är min enda chans att simma på vardagarna nu när min vanliga pool har stängt. Det är nämligen skralt med kvällsöppna simhallar här - den bassäng jag går till nu har öppet mellan 8 och 18.
Ett annat plus är så klart att man slipper sitta på möte hela tiden.
Det är fotoförbud i bassängen med de har praktiskt nog en målning av bassängen i receptionen som man kan ta selfie framför. Innan någon får en massa idéer om att den skulle vara vacker vill jag bara påpeka att träden är påhittade och den har ett tak. Till skillnad från bassängen så är jag själv så klart vackrare i verkligheten - en skönhet må klä i allt men det är inte många som kan bära upp mörka ringar från simglasögon OCH klorbad på samma gång. 
Kulturskillnader
Idag kom den allra första frosten till Bryssel! Det var en minus grad och sol i morse. Jag trivs när det är kallt - luften känns lättare att andas och jag får sådan härlig energi av kylan. Det är helt klart värt att tvättberget växer lite snabbare och att jag blir så det tvärkall så snart jag slutar springa. Däremot är det väldigt tydligt att det är många som inte tycker som jag. I morse såg jag åtminstone två balaklavor, ett par bylsiga halsdukar och en täckjacka på andra löpare. Man undrar ju lite vad de gör när det är kallt på riktigt...
Eventuellt är det jag själv som inte fungerar så bra
Jag älskar att jag börjat transportlöpa till och från jobbet men det betyder inte att det alltid är en dans på rosor. Tvärtom finns den en hel radda saker som fungerat mindre bra: 
  • Jag har glömt vitala delar av jobb-outfiten (allra värst var när jag glömde linnet som skulle bäras under den v-ringade klänningen) eller för den delen packat ned trasiga strumpbyxor. 
  • Jag har optimistiskt valt korta tights på morgonen bara för att kliva ut genom dörren och upptäcka att det är höstens kallaste dag.
  • Jag har sölat på morgonen och blivit tvungen att rusa genom korridorerna (lite typiskt med tanke på att jag springer så himla långsamt annars) för att hinna i tid till ett morgon-möte, där jag sedan låtsats som om jag matchat mina klumpliga och leriga Hoka-skor med jobb-klänningen med flit. En gång hade jag samma skor på en mottagning på svenska ambassaden och undrar fortfarande om den komplimang jag då fick om mina skor var ironisk.
  • Jag har använt min svettiga rosa-lila-neongula löparryggsäck som handväska på VIKTIGA möten med VIKTIGA personer.
  • Jag har misslyckats med att planera in mellanmål och smygätit godis som tillhörde mina kollegor i ren och skär desperation. Jag blev förlåten efteråt - det var ju faktiskt kris.
Sen har jag också lärt mig att det mesta går att lösa bara man är lite kreativ. Hittills har jag packat ned två baguetter, 11 muffins och en hyacint i kruka i min lilla ryggsäck...