För skojs skull - Svett är det nya svarta

Kanske lite orealistiskt
Vi står under ett äppelträd på Skeppsholmen och lyssnar på en konsert med Frida Hyvönen. Frida är fantastisk och den svenska sommarkvällen är lite kallare än vad som varit helt bekvämt. Sammantaget är det löjligt idylliskt och jag tänker att det är så här det kommer att vara att bo i Stockholm, varje dag. 
 
Inte misärpendling på snömoddiga cykelbanor, evigt mörker tre månader om året och frost i maj utan klart vatten i Söderbysjön,  ledighet och en oändlig radda med fika.
 
Dessutom har jag varit på besök på mitt nya jobb och upptäckt att jag får ett kontor med sjöutsikt. Inte nog med det, det finns också en takterrass som blir en perfekt ersättning till Sunkparken. 
 
Jag har sjukt höga förväntningar på hur mycket bättre mitt liv kommer att bli. 
Sista semesterveckan
Det är min sista semestervecka och istället för att maxa bad, träning och äventyr har jag blivit vrålförkyld. Jag har knappt rört mig från soffan på två dagar, trots att sjöarna lockar och min kajak ännu inte tagits ut på sin premiärtur. 
 
Trots att semesterdagarna snabbt börjar ta slut känner jag ingen semesterångest och stress. Jag kommer ju tillbaka till Sverige snart igen - om exakt en månad jobbar jag min sista dag i Bryssel och sen kan jag paddla hur mycket kajak jag bara vill. Åtminstone till sjöarna fryser på och skridskosäsongen börjar. 
 
Det är liiiite skönt att vara sjuk också. En legitim ursäkt att inte göra någonting, inte känna att jag "måste" ut och njuta av solen. Istället passar jag på att ladda de mentala batterierna när kroppen ändå måste vila.  
Nästa generation
Man får anpassa äventyret efter deltagarna och helgens äventyr krävde bara 3 km promenad - men det var en promenad som var full av rotvältor, både sträva och mjuka grässtrån, myror, ballerina-kex och till och med en gul legobit vid sidan av en spång. 
 
Vi gör vårt för att säkra ännu en generation naturälskare och tog med oss några vänner och deras två barn ut på en övernattning på Sörmlandsleden. Jag har väntat på att barnen skulle bli stora nog och nu var det äntligen dags - även om två-åringen fick åka bärstol. 
 
Vi gick mot vindsskyddet vid Årsjön som ligger alldeles lagom nära civilisationen och dessutom har fina badklippor, vedförråd och ligger i en underbar tallskog i Tyresta nationlpark. Jag och Torkel har sovit där många gånger och firade till exempel nyårsafton där för ett par år sedan. 
 
Oftast har vi varit ensamma men just den här helgen var det många som ville förlänga sommarkänslan lite extra och det fanns redan tio tält på plats när vi kom fram - inklusive tre andra barnfamiljer. Allra mysigast är det så klart att ha platsen för sig själv men jag blir ändå glad i hjärtat när jag ser att det är så många föräldrar som vågar ta med sina barn ut i skogen på det här sättet. 
 
Tillsammans praktiserade vi den svenska nationalsporten "svensk sommar" där alla låtsas som att det inte alls duggregnar samtidigt som man äter klassiker som pinnbröd och hajkbananer. Vi testade också Ahlgrens nya grill-bilar (fyra-åringen: "De är godare råa"), gjorde halloumiburgare och stekte pannkakor till frukost.  
Jag testade förresten en ny variant på pinnbröd, efter ett recept som jag hittat hos Underbara Clara. Det var ungefär så här:
 

5 dl vetemjöl
1½ tsk salt
2 tsk bakpulver
2 dl riven västerbottenost
2.5 dl vatten
 
Resterna av degen använde jag till att göra brödkakor i stekpannan till frukost. Det blev riktigt gott och jag tänker mig att man skulle kunna göra en enkel men god förrätt med lite rom och gräddfil. Men skulle vara en annan typ av äventyr så det får vänta!