För skojs skull - Svett är det nya svarta

Också en sorts intervaller
Jag har inte sprungit så mycket sedan BAMM av olika skäl och det var meningen att jag skulle dra igång träningen igen den här veckan. Jag skall ju trots att springa 51 km på Gotland Ultra om bara sex veckor.
Jag har sprungit två pass den här veckan och de gick exakt lika dåligt båda två. Benen känns visserligen fräscha men kroppen hänger inte alls med. Jag får yrsel och lock för öronen och pulsen ligger alldeles för högt.
Det är inte bara i löpningen det här händer, utan hela veckan har varit så. Jag är nästan helt säker på att det är stress-relaterat (och med kommande flytt, pågående renovering och nytt jobb på gång finns det ju en hel del att stressa över) så försöker ge mig själv till att landa och komma ikapp. Värmeböljan i Bryssel hjälper inte heller.
Löpning är ju både en påfrestning för kroppen och avslappnande för psyket så jag travar på så gott det går. Småjoggar när det går, vilar när det behövs.
Gårdagens löppass bestod av fyra kilometer som kände ganska bra, sedan fyra kilometer med paus var femte minut eller så, och sedan två bra kilometer på slutet. Det är ju också en sorts intervallpass.
#1 - Löpar-Åsa

Stress ska man ju inte leka med, så det är bra att du tar den på allvar. Jag tror att du tänker helt rätt! Ta det lugnt - det sista du behöver nu är ju att stressa med träning OCKSÅ!