För skojs skull - Svett är det nya svarta

2017 - årssammanfattning
Mitt nyårslöfte förra året var att 2017 skulle bli ett år av äventyr - microäventyr, dagsturer eller långhelger. Massvis med frifluft i alla dess former. 
 
Det blev exakt tvärt emot. Istället för många små frifluftsäventyr blev det ett stort livsäventyr när vi köpte hus i Stockholm, jag lämnade min karriär inom EU bakom mig för att istället söka jobb i Sverige. Det har inte funnits mycket tid till ens ett microäventyr utomhus. 
 
Träningsmässigt har det varit mitt sämsta år någonsin. Kroppen har inte riktigt orkat med mer än rekrytering, flyttlådor, renovering och nystart och jag har varit skadad eller sjuk på något sätt nästan hela året. Jag tänker att det ibland måste bli sämre för att kunna bli bättre och att grunden jag lagt i år kommer att bli en utmärkt plattform för både träning och äventyr nästa år. 
 
Men trots att det enda jag minns från träningsåret 2017 är skador så berättar bloggen och kameran en annan historia. 
 
Vi började året med att springa på Sörmlandsleden nära Trosa i strålande solsken och riktigt riktigt kallt väder. Jag följde upp med ett microäventyr på hemmaplan där jag försökte sova under bar himmel i 10 minusgrader. Det var underbart i ca en timme innan jag smet hem till Torkel och en varm säng igen. 
Jag hade fina dagar i Stockholm i februari också, med en hel del skridsoåkning innan jag åkte norrut..
... för att hälsa på Katrin, drottningen av friluftsmat. Det fanns ingen snö i Jämtland så lade all tid på att äta istället. 
I mars åkte vi på långhelg till Cornwall. Jag stukade foten och kunde inte springa på en månad. 
 Jag rehabbade som en galning och även om jag knappt sprang så lyckades jag ändå genomföra Great Lakeland 3 Day. Vi fick ett par riktigt fina dagar i Lake District efter tävlingen.
 Jag åkte direkt från Lakedistrict till intervju i Stockholm efter att ha panikhandlat intervjukläder på Heathrow. Jag hade dessutom två väldigt olika intervjuer på samma dag så jag var tvungen att köpa en stor handväska för att kunna bära med mig ett ombyte. Bytte kläder gjorde jag på en cafe mellan intervjuer. Hemskt var det, med det var ju värt det. 
 
Intervju nummer två hanns med strax innan en helg i Umeå, där jag smälte upplevelsen medan vi paddlade kanot. 
Vid det här laget hade vi redan flyttat in i huset och började upptäcka nya rundor. Här Ältasjön runt. 
Jag sade upp mig i början av juni men fick inte sluta förrän i mitten på september. Som tur var hade jag en hel månad ledigt och kunde åka till Gotland och vila upp mig lite. 
Jag hann få in lite träning men det räckte inte på långa vägar för BAMM där vi fick en väldigt tuff dag på fjället och missade tidsgränsen med flera timmar. 
Vi hade ett par dagar i Abisko efteråt där vi satsade på lyxvarianten av fjäll. 
 
Det sista jag gjorde innan jag åkte tillbaka till Bryssel var ett experiment med ett barnvänligt äventyr. Vi fick med oss två vänner och deras barn för att sova i det här vindskyddet på Sörmlandsleden en natt. Det var knökfullt i vindskyddet och vi slog upp tält och tarp i skogen bakom och hade det finfint. 
Efter ett par kaotiska veckor i Bryssel flyttade jag äntligen hem i september och hann precis ta ut min kajak på en premiärtur. 
Jag sprang också årets två roligaste lopp. Först Tjurruset... 
... och sen fantastiska Gotland Ultra Marathon. På något sätt hittade jag ork för att springa 51 km längs den gotlänska kusten och förundrades över att det finns tävlingar som faktiskt är löpbara. Varför springer jag inte mer sådana? 
Stockholm visade sig från sin bästa sida under hösten och jag hann både pannlampemysa med Torkel och upptäcka träningspotentialen på jobbet takterrass. 
På det stora hela är det inte så illa pinkat för att ha varit ett dåligt år. Tur att jag har en blogg som kan påminna mig om allt det fantastiska som jag gjort under året...
#1 - Cecilia

Jag tycker att det låter som en bra år i alla fall :) Så roligt att läsa!

Svar: Det har varit ett toppenår på många sätt!
Kari Gardelin

#2 - Trail och Inspiration

Låter ändå som ett härlig år, i det stora hela. :-)
Kram M

Svar: Det har varit ett härligt år, om än lite väl intensivt ibland!
Kari Gardelin

#3 - Sara

Bilderna visar ju på ett fantastiskt år! Hoppas du får ett riktigt bra 2018 också! Jag tänker att eftersom du presterat i så många andra områden (hem, flytt, karriär etc) så kanske prestationerna i det där microäventyrandet får vänta till senare. Ha en härlig helg när det väl blir dags!

Svar: Det är fördelen med att årssammanfatta i bilder istället för i siffror, fokus blir på allt det härliga man gjort istället för passen som inte blev av (de fastnar ju inte på bild). Det har varit ett toppenår men det skall bli skönt med ett lite lugnare 2018 med mer tid för äventyr.
Kari Gardelin

#4 - Nina

Härliga bilder och minnen, vilket år hör du!

Svar: Ett riktigt toppenår! Men jag hoppas att 2018 blir lite lugnare...
Kari Gardelin

#5 - Märta

Ser ut som om ni har gjort hur mycket som helst! Alltså även träningsrelaterade grejer (som om inte flytt, nytt jobb etc inte är mycket nog).

Svar: Vi har uppenbarligen lyckats knö in en del mellan Ikea-besöken!
Kari Gardelin

#6 - Katrin

Vilket år! Det har ju verkligen innehållit så mycket och jag är imponerad av dig som gjort såna stora förändringar. Det kräver sin kvinna!
Håller tummarna för ett 2018 med många äventyr och massor av snö under vinter. Tack för jag än en gång fick vara en del av din årssummering 😉

Svar: Vi får se till att du kommer med i nästa summering också!
Kari Gardelin