För skojs skull - Svett är det nya svarta

Tillbaka på banan igen
Efter halleluja-upplevelsen på gårdagens styrkepass bestämde jag mig för att testa höften på ett löppass också. 
Fem kilometer senare satt alla kroppsdelar kvar där de skulle och jag har fått bekräftelse på att min rehab-strategi fungerar. Mycket alternativträning, mycket styrka och försiktig upptrappning av löpningen kommer att lösa problemet - den här gången också. 
Något jag också fått bekräftelse på är att man tappar löpformen så himla snabbt. Och när den väl är borta så finns det inget som är så jobbigt som att springa. 
Som tur är så vet jag ju att löpning inte kommer att känns tungt och trögt särskilt länge men jag skickar en tanke till alla nybörjar-löpare därute som kämpar på trots att de aldrig upplevt hur skönt det är att springa när allt fungerar.
Höften fungerade bra men kameran var desto sämre. Jag har ingen aning om vad som hände här. 
#1 - Trail & Inspiration

Tack för den påminnelsen (Hälsar hon som inte sprungit på 3 månader nu)... Haha!
Vad skönt att din höft höll! Rehab är såå tråkigt, men tyvärr det som ofta funkar, när man vill göra det man älskar. :-)

Kram M

Svar: Det fanns absolut inget att älska med den här rundan - förutom vetskapen att den tog mig lite närmare skogsstigarna!
Kari Gardelin

#2 - Åsa

Jag fortsätter med min lovsång! Halleluja! Att känna att kroppen håller - det är rent religiöst!

Svar: Precis, aldrig uppskattar man kroppen så mycket som när man varit skadad!
Kari Gardelin