För skojs skull - Svett är det nya svarta

Vad är tråkigast: problemet eller lösningen?
Jag har en riktig svacka i löpningen just nu. Det är en ganska ovanlig känsla för i löpningen brukar jag kunna tuffa på som tåget.
Typ ett sådant där långsamt antikt tåg som går på turistlinjer i bergen bara för att det är så fint snarare än ett sådant där modernt snabbtåg som politikerna i Sverige aldrig kommer sig för att skaffa. Mer än februariväder och mörker så är det något i höften som skaver.
Det går bra att springa men ett par timmar senare är höften väldigt tight och öm. Någon dag senare är det onda helt borta men så fort jag springer kommer det tillbaka igen.
Ett träningsliv utan löpning är det tråkigaste jag vet. Visst håller jag på med många träningsformer men det är få saker som är så enkla och så effektiva som löpning.
Samtidigt så vet jag ju vad både problemet och lösningen är.
När jag var i Stockholm förklarade min naprapat att jag såg ut som en "slalombacke" i ryggen och jämförde behandlingen med att lägga plockepinn. Visserligen är jag mycket rakare nu men helt bra blev det inte.
Min naprapat kan göra underverk med min sneda kropp men i slutänden är det bara jag själv som kan hålla den i schack.
För mig är det styrketräning, styrketräning och styrketräning som gäller. Och det är det enda som verkar tråkigare än ett liv utan löpning just nu.
 
#1 - Erika

Hög igenkänning på det här! Styrketräningen är betalningen för att få/kunna springa för mig också. Värt det i slutändan men tråkigt på vägen dit!

#2 - Märta

Det är kanske svårt att motivera sig till det (styrkan för att kunna springa) just nu när alla löprundor ändå bara är grå och fuktiga och kalla, men bara om några veckor går det nog lättare när det blivit vår och varje löprunda är höjden av lycka.

Svar: Styrkan blir ju också roligare. Dagens pass i regn och åska (!) i Sunkparken var ingen höjdare...
Kari Gardelin

#3 - Åsa

Jag veeeet! Man vill ju bara springa, ju!
Men samtidigt - när man väl gör sina rehabövningar, så mår man rätt bra. Man vet att det är bra för kroppen och att man i längden kommer att hålla bättre. Eller så känner iallafall jag. Nu är jag SUPERDÅLIG just nu på att göra just mina rehabhövningar, men efter att ha blivit påmind om min egen höft (som ropar på omsorg lite nu och då) så inser jag att jag måste lägga lite möda på musslor och annat. Då jäklar!

Svar: Precis - jag gör dem ett tag och slutar så fort allt fungerar bra igen...
Kari Gardelin