Pga första dagen i resten av mitt liv etc etc så fick jag till ett styrkepass i Sunkparken på lunchen för första gången på flera månader.
Det var exakt så sunkigt som jag mindes förutom att de håller på att kalhygga parken. Oavsett alla problem som Sunkparken har (och det finns många: läget är knappast optimalt mitt i en stor korsning och bredvid en byggarbetsplats där bygget aldrig blir färdigt, allmänt tvivelaktiga besökare, skräp och fimpar i "min" lekhörna) så har sunkigheten vägts upp av de många stora almar som finns i parken.
Och nu har belgarna bestämt sig för att beskära dem alla så att det bara finns stumpar kvar.
Kan det vara kulturellt betingat att hata träd? Och är jag i så fall förprogrammerad till att bli trädkramare?
Träningspasset var för övrigt skitjobbigt.
1 kommentar(er)
