För skojs skull - Svett är det nya svarta

Balansövningar
Jag kan inte påstå att jag rehabbar min stukade fot på ett föredömligt sätt just nu men jag har inte helt gett upp. Det har gått drygt två månader nu sedan jag stukade den i Cornwall och jag har ungefär lika bra balans i båda benen. 
 
Det säger ju inte så mycket eftersom jag har kroniskt nedsatt balans på vänsterbenet - där jag har en droppfot - och alltså fortfarande är ganska vinglig. Som en kompromiss tränar jag balans på båda benen, vilket gör det hela exakt dubbelt så jobbigt. 
 
Jag använder gärna balansplattan men eftersom jag flänger ovanligt mycket mellan Stockholm och Bryssel just nu så varierar jag mellan ett par olika övningar som inte kräver några redskap. 
 
Åtminstone för mig är vanliga enbenshopp något av de svåraste som finns. För att riktigt utmana alla muskler i foten och fotleden så brukar jag hoppa i olika riktningar med utgångspunkt i mitten av en stor fyrkant. Så här ungefär :
 
Draken är en annan hatövning som jag aldrig blir bättre på. Vissa människor gör den med vikter - de människorna behöver inte träna upp sin balans. Den är för övrigt bra för höfterna och coren dessutom. 
Sprattelgubben är en lite enklare balansövning men den aktiverar hela kroppen på ett bra sätt så den ingår ofta i min uppvärmning. Startpositionen är med ett ben i marken och resten av kroppen utsträckt i ett X. För sedan armbågen mot knät i en ganska stor och långsam rörelse. Känn hur det knakar och gnisslar i bröstryggen och nacken.
Klockan görs enligt samma mönster som enbenshoppen men här står ena foten kvar på golvet i mitten under hela varvet.  Utmaningen är istället att knixa lite i knät samtidigt som den andra foten skall nudda de olika "klockslagen".
En vecka i huset
Imorgon åker jag tillbaka till Bryssel igen efter en dryg veckas ledighet i Stockholm. Om man nu kan kalla det ledighet - vi har flyttstökat från morgon till kväll de flesta dagarna.
Men det har varit roligt också och jag har bland annat:
  • Suttit på vår "uteplats" och ätit glass. Uteplatsen är visserligen allt annat än mysig just nu men ge mig en pinnglass och jag förlåter det mesta. 
  • Hängt tvätt utomhus!
  • Sett en man som var ute och gick med sin kajak. Det går tydligen att lägga i vid en å en kilometer hemifrån och då når man två sjöar och kan paddla 13 km. Mina paddlingsdrömmar har plötsligt blivit mycket mer ambitiösa. 
  • Invigt gymmet.
  • Tränat ett PT-pass vid ett utegym med sjöutsikt.
  • Planterat mynta i en två krukor. Trädgården behöver egentligen ett krafttag och jag drömmer om en riktig köksträdgård med pallkragar men det får vänta. 
  • Premiärbadat.
Tanken på att vara instängd på ett kontor i Bryssel känns väldigt avlägsen. 
Nya grannar
Efter tre dagar med lika många besök på Ikea och ingen annan träning än den man får när man skruvar ihop lådor började jag känna att det kanske inte är värt besväret att bo i hus. Jag minns tydligen att jag hade ett liv innan flytten och jag saknar det. Så ska det ju inte vara så jag lämnade Torkel med lådorna och drog ut på en löptur i försommarkvällen. Turen bjöd på en fantastisk solnedgång, två rådjur och fler myggor än jag kunde räkna men det allra bästa dök upp mindre än en kilometer hemifrån. Jag pausade på en bro för att kolla om ån var djup nog för paddling (det är den!) när jag såg något som rörde sig vid strandkanten ett par meter bort. Det såg ut som en väldigt stor och tjock katt men när jag gick närmare såg jag svansen och förstod jag att det var en bäver. Jag uppskattar alla möten med djur i naturen men det här var extra roligt eftersom jag aldrig sett en bäver förut. Den stod kvar länge bredvid ån till jag glömde bort mig och slog en mygga på min arm - då hördes ett "plopp" och sen såg jag bara luftbubblor som snabbt avlägsnade sig. Typiskt nog hade jag ingen kamera med mig så det finns inget bildbevis. Dock blev det ett bevis för mig att flytten är värd allt jobb!