För skojs skull - Svett är det nya svarta

Så långt från Sunkparken man kan komma
Jag har inte vågat mig ned till källargymmet på jobbet sedan jag blev inlåst där förra veckan men å andra sidan, vem behöver en källare när det finns en takterrass?
Speciellt inte när det är en takterrass med utsikt över Mälaren, Gamla stan och stadshuset.
Idag höll jag till godo med de bänkar, trappsteg och räcken som fanns där och det fungerade så klart alldeles utmärkt. Man kommer långt med kroppvikten och lite fantasi.
Framöver tänker jag ändå ta med lite träningsredskap till jobbet för att få in lite mer variation i lunchträningen. Jag har nya gummiband som jag älskar (mer om dem en annan gång) och kanske skulle det fungera att sätta fast en TRX någonstans.
Viktigast just nu var i alla fall att komma igång med lunchträningen igen - det här var det första passet sedan jag flyttade till Stockholm för tre veckor sedan.
Som vanligt är rutinen den allra största utmaningen när det gäller träning och den högsta tröskeln är den till det första passet.