För skojs skull - Svett är det nya svarta

För ett år sedan
Idag är det exakt ett år sedan jag och Torkel öppnade dörren till Grövelsjöns fjällstation efter att ha vandrat, sprungit och haltat de 1400 kilometerna från Trerikesröset. Jag var riktigt sliten, fötterna värkte konstant och mest längtade jag efter att få sätta på mig torra strumpor. 
 
Jag har fått frågan om Gröna bandet var värt allt slit,  om vi verkligen hade roligt också? "Roligt" är väl kanske inte det rätta ordet men jag ångrade aldrig, inte ens i norra Jämtland när vi klafsade tio mil genom myrmark och var tvungna att tälta på en grusväg för att inte sjunka på natten, att vi bestämde oss för att göra Gröna bandet. 
 
Det var kallare och blötare och gjorde mer ont än jag kunnat föreställa mig men det var också en större och mer omvälvande upplevelse än vad jag kunnat ana.
 
Det händer något mentalt, något konkret och beständigt när man tillbringar så lång tid på fjället. Tempot går ned och då hinner man se världen på ett annat sätt.
 
Någonstans ute på fjället hade två beslut växt fram: jag ville bo i hus och jag ville flytta hem till Sverige efter flera år i Bryssel. De tankarna hade funnits länge hos mig men det krävdes flera veckor på fjället för att de skulle mogna till ett beslut. 
 
Huset köpte vi tre månader senare och ett par veckor efter tillträdet satt jag i byggdammet på golvet i vårt nya vardagsrum och skrev ansökningen till det som nu är mitt jobb.
 
Gröna bandet FTW. 
 
#1 - Zandra

Jag tänkte också på att det är nu veckan innan lidingöloppet och det var den veckan som vi hade er på middag här i Mora. Sedan åt vi ju en underbart god middag på Fotografiska några dagar senare. Tänk att du nu ett år senare bor på heltid i Stockholm och har ett jobb där, det känns ju super härligt! Grattis till en sådan fin prestation!!!

#2 - Märta

Ibland ska det till en sådan stor, speciell upplevelse för att komma underfund med saker som man i efterhand tycker att man borde ha fattat hela tiden. Härligt att det blev verklighet så fort!

#3 - Sara

tänk: ett år sedan alltså!!! vissa saker kan vara klart värda även om man inte alltid känner att man behöver göra om dem... :)

#4 - Katrin

Tänk, vilken resa och vad himla häftigt. Jag är så otroligt glad att ni genomförde Gröna bandet och att det ledde er till där ni är nu. Jag är också så himla glad att jag fick chans att möta er längs leden, i mörker och se era siluetter dyka upp bland höstfärgerna. Var ett av mina starkaste möten och minnen från förra hösten. Tack för jag fick dela det med er 💞🏔️💞🏔️

#5 - Trail & Inspiration

Tänk vad mycket hjärnan försöker säga om vi bara lyssnar. Det ska natur till för att vi ska göra det! <3