För skojs skull - Svett är det nya svarta

Vintervandring
Häromdagen skrev jag om att utmana sig själv i rädslor där man har mycket att vinna på att faktiskt göra något fast man är lite obekväm med det och nu i helgen ska jag göra precis en sådan sak. 
 
Jag har nämligen hoppat på ett initiativ i en Facebook-grupp och ska ut och vandra med ett gäng tjejer som jag inte har träffat förut. Vi blir ett gäng på fem tjejer, med fem hundar, och vi ska gå den första etappen på Roslagsleden. 
 
Det blir ingen lång vandring (totalt 15 km över två dagar) och vi kommer att ha nära till civilisationen hela tiden: leden börjar till och med vid en tunnelbanestation. 
 
Ändå finns det en hel lista med saker jag är nervös över: 
  • Vintertälta själv, dvs utan Torkel. Han brukar ju bära allt tungt och håller mig dessutom varm på natten. 
  • Vandra med människor jag inte känner. Två dagar är långtid om man inte tycker om sällskapet. 
  • Att Sälka inte ska uppföra sig. Hon drar som en ångvält även i bästa fall och i en ny skog, med fyra andra hundar, kommer hon att glömma all koppelträning vi har gjort (och det är mycket!) 
  • Att lyckas slå upp ett tält, blåsa upp liggerunderlag och laga mat samtidigt som jag har koll på Sälka. Hon har MASSVIS med energi och att sitta stilla medan matte fixar saker är hennes sämsta gren. 
 
Men samtidigt finns det oerhört mycket att vinna på att faktiskt rycka upp sig och vara med trots att jag nojar nu. Fler friluftskompisar som dessutom har hundar, en utenatt, en ny vandringsled att lära känna. 
 
Rapport följer!
 
#1 - Sanna

Ni kanske kan turas om att hålla koll på varandras hundar så alla hinner få upp sina tält? Det låter ju jättemysigt, vad skulle kunna gå fel! Hoppas ni får skoj.

Svar: Vad kan gå fel - tja, en plusgrad och 16 mm regn enligt prognosen... Men jag tror det kan bli mysigt ändå!
Kari Gardelin

#2 - Märta

Det kommer säkert att bli jättehärligt. Hur är Sälka med andra hundar?

Svar: Hon gillar att leka men blir lite nervös om de skäller eller är buffliga. Men jag vet ju inte hur det blir i en grupp, finns risk för att hon blir helt överspänd och odräglig...
Kari Gardelin