För skojs skull - Svett är det nya svarta

Äntligen planer för 2019
Sent om sider har jag kommit mig för att planera för 2019. Det hanns inte med där vid årsskiftet och istället har planerna fått växa fram under vintern - och det verkar som om det kommer att bli ett spännande träningsår. 
 
Turskidor i Vålådalen har funnits med i planeringen ett bra tag och vi åker redan om ett par dagar. Jag är riktigt, riktigt nervös, så där som jag annars mest brukar vara inför lopp som är längre och har med klättring är vad som är rimligt (typ BAMM). Med tanke på att jag som längst klarade av att åka 100 meter skidor med Sälka i Hassela för ett par veckor sedan är det kanske optimistiskt att tro att jag ska klara dagsetapper på 15 km. Men å andra sidan finns det ju bara ett sätt att ta reda på om det går. 
 
Sen blir det en favorit i repris, nämligen Great Lakeland 3 Day i Lake District i norra England. Det blir fjärde gången och jag håller tummarna för att vi ska slippa snö. Förra året, när jag var hemma med bruten handled, var vädret fantastiskt och jag var ganska sur. 
 
Nästa lopp på listan blir Idre fjällmaraton. En kompis frågade om jag ville följa med och jag kan ju aldrig tacka nej till sånt som har med fjäll att göra. 45 km vill jag springa men jag har inte vågat anmäla mig ännu...
 
Om jag ändå ska träna mig för 45 km i fjällen så kan jag ju lika gärna springa Gotland Ultra igen, det vore ju synd att slösa med formen. Gotland Ultra är dessutom Sveriges vackraste ultra, på platten i alla fall. Jag sprang det för två år sedan och minns fortfarande känslan av att vara med i ett lopp som faktiskt var löpbart hela vägen. 
 
Men dessförinnan blir det mer Gotlands-löpning eftersom vi ska på löparläger på Fårö i september. Gotlandsluft är bästa dopingen och september är en perfekt tid på året att åka - varmt i vattnet och tomt på stränderna.