För skojs skull - Svett är det nya svarta

Ångaloppet race report 2015
Jag har gjort Ångaloppet igen. Och överlevt. 
 
Jag och Sanna hade planerat in ett gemensamt träningspass men blev distraherade av hennes fantastiska vinbärskaka och råkade "glömma" bort att genomföra det. Men vi var vid gott humör och det är det viktigaste.
Muscles from Brussels visar upp sina armmuskler. Eller åtminstone sina armar.
 
Ångaloppet består av 20 km löpning och 2 km simning, fördelat på 23 sträckor vardera. Loppet började med ett insjövarv där det var flera långa löpsträckor och bara fyra simsträckor. Terrängen var tuff - ofta helt obanat och uppför klipphällar och över stock och sten. Vi höll en lugn men stadig fart och det rullade på riktigt bra.
 
Det var rejält blött och geggigt på banan och flera gånger hade vi lera upp över knäna. Det fanns lera som var som kladdkakesmet i konsistensen, lera som var såphal, lera som eventuellt inte var lera ("har ni fixat fram den här speciellt för oss", frågade vi. "Nej, det är korna som gjort", svarade funktionären). Gemensamt för dem alla var att det sög musten ur benen. 
 
Min simning fungerade inte alls. Jag vet inte om jag var för andfådd efter löpningen, det var för brötigt i vattnet (att krocka med simmare hör till men då brukar de inte ha dubbskor på sig) eller för att armarna var trötta efter ett spontant intervallpass i Söderbysjön dagen innan. Oavsett vilken ursäkt jag hittar på blev det snabbt tydligt att bröstsim var det som fungerade bäst: det är lättare att navigera, omöjligt att bli omsimmad (jag har världens största benspark) och enklare att anpassa andningen. Dessutom simmade vi ändå om flera lag som crawlade. 
Det viktigaste är att ha bra stämning i laget. Vi var glada hela vägen. 
 
Insjövarvet gick snabbt och sedan kom vi ut på Östersjövarvet, den roligaste och tuffaste delen av banan. Här skulle vi ta 19 simsträckor på ca 10 km löpning - i stort sett en enda stor växlingszon där det var lika viktigt att kunna kravla över klippor som att crawla mellan öarna. Helkroppsträning.
 
Simningen flöt på bättre här men vi tappade en del fart i löpningen istället. Benen började bli trötta och med korta tekniska löpsträckor var det omöjligt att komma i in en rytm. Jag såg fram mot varje simsträcka - vattnet kändes uppfriskande och svalt och dessutom tog vi flera placeringar varje gång vi simmade. 
 
Tuffast av alla var den sista löpsträckan. Den var ca 3 kilometer lång och varken jag eller Sanna hade något kraft kvar i benen för att hoppa, klättra eller klafsa genom leran. Det allra värsta var att när vi kom tillbaka till Ånga Gård och vi var tvugna att springa ett helt varv runt ett fält innan vi äntligen fick lov att gå i mål.
 
Knäckande men det kändes desto bättre att äntligen få korsa mållinjen.
Fem saker du borde veta om swimrun
Nu börjar även de med mindre (brunt) kroppsfett än jag simma utomhus och swimrun-säsongen drar igång. 
 
Med två starter (Farleden och Ångaloppet) är jag långt i från en veteran men det hindrar inte mig från att komma med tips ändå!
 
1. Orienteringsknut
 
Min partner fick stanna och knyta om skosnörena fyra gånger, för min egen del räckte det med en gång (och då var det vänsterskon som behövdes knytas om eftersom jag inte kan dra åt skosnörena på den foten). Skillnaden kallas orienteringsknut. Den demonstreras på ett ypperligt sätt här av Jonas Buud.
 
 
2. Matcha trosor och tights 
 
Mina svarta löpartights hasade ner över höfterna och visade mina vita trosor för halva skärgården. Lärdomen är att antingen ha tightare tights - eller göra det enkelt för sig och använda svarta trosor. Det här fotot är från starten men det blev ju inte bättre när tightsen blivit blöta, om man säger så.
 
Jag är alltså hon till höger med vita trosor. 
 
3. Skavsårsstrategi
 
Jag har extremt känslig hud och kan få skavsår av strumpor - inomhus, utan skor. Så skall jag hålla igång längre än en timme behövs det förberedelser. Även om du normalt klarar dig undan så är terränglöpning och saltvatten inte den bästa kombin. Jag tejpade hälarna och strategiska platser runt BH-banden, kletade sportslick under resten av BHn och drog dessutom sportslick på insidan av överarmarna. Inte en enda blåsa.
 
4. Solsken + badmössa = bastu
 
Det är frestande att slippa meckandet med mössan inför simsträckorna men är löpsträckan längre än en kilometer eller så är risken stor för värmeslag och huvudvärken kommer som ett brev på posten. 
 
5. If you got it, use it!
 
Kvinna, din sport-bh är en ovärderlig tillgång! Var annars kan du förvara prylar utan att de är i vägen eller riskerar att ramla ur? Själv har jag badmössan i min, samt använder den för att knöla ned näsklämman för att "förankra" simglasögonen (jag knyter fast näsklämman i simglasögonen så att jag inte skall tappa bort den) så att de inte slår mot nyckelbenen under löpningen. 
Sveriges senaste exportvara - swimrun
En gång i tiden exporterade vi Ace of Base men nu är det swimrun som gäller. Engadin, i Schweiz, har ju funnits ett par år, och det kom inte som en överraskning att Norge följde efter med Xterra swimrun i Oslo men nu har swimrun tagit sig in på den internationella marknaden på riktigt. 
 
Ladies and gentlemen, I present to you: LochguLoch!
 
En swimrun-tävling i Skottland med fantastiskt landskap, rena sjöar och tvättäkta sjöodjur!
 
Jag har snott bilder från deras hemsida bara för att visa hur fint det är: 
 
 
 
 
Åh, den som ändå orkade springa 53 kilometer och simma 8 kilometer på den dag!