Efter skiktröntgen har läkarna bestämt att min tumme har, i huvudsak, läkt och jag är, i huvudsak, jätteglad. Visserligen krävs mer röntgen (magnetröntgen härnäst) och oändliga mängder sjukgymnastik men jag har blivit av med gipset och just nu är det det enda som räknas.
Att få klia sig på armen och svettas floder utan att det gör något. Om två veckor får jag testa att simma.
Min arm är stel och klen och lurvig nog att tillhöra en ovanligt lurvig italiensk man. Det gör inget, jag älskar den ändå.
Sju gånger om dagen ska jag ta av min skena för att göra två olika sjukgymnastikprogram och kanske kanske kanske kan jag paddla i slutet på sommaren.
Och nästa helg hämtar vi hem vår korv-lika lilla valp.
Livet känns, i huvudsak, mycket lättare nu.
4 kommentar(er)
